Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat.Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin.Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

The response to many on-going or emerging conflicts since the beginning of the 21st century has been different forms of multinational complex peace operations. Civil-military relations are a commonly studied field that traditionally has its focus on nations. This study intends, in the context of organisations, to test the correlation between a civil-military approach and outcome in complex peace operations. A hypothesis has been deduced from researcher Robert Egnell?s theory on complex peace operations, that states that: UN peace operations with an integrated civil-military approach are more successful in achieving their goals than peace operations with a divided approach.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter..

Vårterminen 2006.

An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) är två stycken dokumentärfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentärfilmerna. Den diskuterar även syftet av de filmsekvenser som används till varje tal/intervju. Uppsatsen innehåller analyser av varje film samt en analyssummering mellan båda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) är en dokumentärfilm med fokus på Al Gores och hans kampanj där han försöker informera folk gällande klimathotet.

The purpose of this study is to find out how housebuilding meets the demands of availability for people with some sort of disability. The rules and demands of availability are stated in Boverkets byggregler, BBR and the Swedish standard, SS 91 42 21:2006 (publ.5). The projects in this study are compared to the rules and demands of BBR and SS 91 42 21:2006 (publ.5). The rapport studies three different house projects in three different municipalities and the result shows that only three of these nine projects meet the demands of availability for disabled people..

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are:Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

This thesis aims at studying the development of the party cohesion and oligarchichaltendencies in the party groups of the Swedish national parliament, riksdagen, after theintroduction of two clear block coalitions during the years 2006-2010.The result of the cohesion during these years has been compared towards the years 1998-2006.The research method being used has been 18 semi structured interviews with member of the parliament during the examined years. The main findings show an increment of both the cohesion and the oligarchical tendencies after the block coalitions during the years 2006-2010. The result verified therefore also the two originally stated hypothesis..

Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet är att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 såg ut och sedan jämföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod där fokus ligger på vilka svenskaförfattare som återfinns i läromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till några konkreta förändringar. Den visar ävenatt det inte finns stöd för flera av de åsikter som fördes fram vad gäller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. Däremot visar studien att litteraturhistorien får ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhåga som fördes fram under debatten..

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser.För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Genom att undersöka hur ungdomar mår i dagens samhälle kan både negativa och positiva faktorer upptäckas. De negativa kan förebyggas och förändras, de positiva bibehållas och förbättras. Ungdomarna är de som ska ta över samhället efter nuvarande generation. För att främja ett välmående samhälle i framtiden bör välmående ungdomar främjas idag. Syftet med studien var att göra en jämförelse mellan hur det var att vara ung i Piteå år 1993 och år 2006.

Bakgrund: Sedan den första januari år 2005 ska alla svenska börsnoterade koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS är IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvärv. Övergången till IFRS har lett till att det ställs högre krav på den information som företagen lämnar i samband med sina årsredovisningar jämfört med tidigare regler.Syfte: Att studera om det har skett en förbättring 2012 jämfört med 2006 av de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS 3 av företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns något samband mellan upplysningsgrad och storlek på företagen.Metod: En kvantitativ metod har tillämpats där sekundärdata har samlats in från årsredovisningar för år 2006 och år 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns något samband.Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbättring mellan år 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet.